Torsdag- Det känns som ett nytt liv

Precis som rubriken lyder: Det känns som ett nytt liv.
Igår fick jag ett mail om att jag inte kunna få börja mitt nya jobb pga att jag inte hade skickat in något polisregister. Jag blev helt tokig i med att vi har flyttat om introduktionen tre gånger bland annat för att Lowa behövde opereras mitt upp i allt. Som tur var hade jag ett register hemma och skickade iväg det igår så nu har min chef, som va helt kanon!, har skickat hem till oss. Så idag eller imorgon kommer det och jag ska bara skriva på så är jag anställd på ytligare ett ställe!

Jag har fått förfrågan om sommarjobb på alla tre jobben. Vilket är kul men jag kan tyvärr inte jobba ihjäl mej. Jag hade gärna tagit alla tre i med att jag trivs så förbannat bra.

Idag ska jag börja mitt nya jobb, hos en tjej på 6 år. Mitt drömjobb!<3 Nästa vecka ska jag även jobba natt där och det blir första jobbnatten i mitt liv! Spännande och nervöst.

Jag ska ha ett Facebook-fritt dygn imorgon och bevisa för mej själv hur satans beroende jag är...Skamligt! Så imorgon får jag ännu mer tid för barnen, mer fokus på hemmet, maten  och allt jag "alltid vill men aldrig hinner". Jag kanske till och med hinner börja träna nu när jag ska få övertag över mitt egna liv på ett sätt, haha!

Nu ska jag sätta mej och leta frisyrer för nästa vecka har jag min klipptid. Jag vet inte om jag ska behålla det jag har för att jag är jäkligt nöjd eller göra något ännu mer CRAZY! Jag ska även färga blond och förbli sådan!

Puss&kram!

Tilia- att inte vilja leva men att inte våga dö

http://foreningentilia.se/

Dom pratade om Tilia på nyhetsmorgon när jag matade Lowa. Jag fastnade helt i vad dom sa. Dom pratade om psykisk ohälsa. Jag kände igen mej till punkt och pricka. Jag har varit där. Jag har önskat att jag inte fanns. Kan man göra något för att hjälpa andra så tycker jag att man ska göra det. Bli medlem och hjälp till. Kanske är det din bästa vän, mamma, barn eller vem som helst. En medmänniska. Alla drabbas mer eller mindre. Alla känner nog någon som har varit där. Hemskt att säga så. Men det är så vanligt!


Mitt mail till Tilia:

Hej! Egentligen behöver jag inte hjälp nu. Men för några år sen hade jag behövt det. En jobbig barndom men ändå helt okej. Jag såg er på Nyhetsmorgon imorses och kände att Er hade jag behövt när det var som värst. Jag vill nå ut med min berättelse. Men jag vet inte hur. Ni kanske kan hjälpa mej? Jag vill gärna bli medlem vilket jag ska fixa så fort jag har skrivit klart till er. För att Ni behövs och ni gör ett bra jobb. Många unga behöver er och jag ska tipsa alla mina vänner. Ni är helt otroliga! Men vad kan jag göra mer för att hjälpa till? Jag ska skriva om er på min blogg. Hur allt var då och hur allt är nu. Jag påminns fortfarande varje dag om tiden då jag inte mådde bra. Att jag inte mins hela min barndom är det värsta av allt! Vad jag har förstått så kan det bli så när man mår så fruktansvärt dåligt. Men vad vet jag. 

Nu har jag två egna barn och gör allt i världen för dom och för att dom ska må bra. För att dom ska slippa den barndomen jag hade. Jag kan inte säga att jag hade en dålig uppväxt på sätt och vis. En familj som älskade mej så oerhört mycket. Men mycket blev fel. Väldigt fel. En del saker ett barn inte ska uppleva. Jag vill berätta min berättelse. Hur gör jag ? 

Ni är bäst och jag ska göra allt för att sprida sidan. Ert jobb gör skillnad. 

/ Sofia


Jag har hört tidigare: du behöver inte ta upp allt på din blogg. Men jo nu måste jag det. Jag måste få dela med mej om mina händelse. Varför mitt liv har känt så meningslöst. Fast att jag har haft en helt okej barndom. Familj som älskar mej alla dagar i veckan. Men ändå har allt blivit så fel och inte en "orginell" barndom. Om man nu kan säga så. För kan jag göra skillnad för ungdomar att välja Livet Framför Döden så gör jag det. Jag kommer lägga ner hela min själ i detta. Så nu kommer jag att skapa en till blogg. Där jag kan skriva allt. Vem som helst kommer kunna läsa den. Alla kommer kunna tycka till. Men jag kommer skriva allt. Att vissa inte vill att jag skriver ut att skiter jag i. För detta är något jag bär med mej varje dag. Varje dag tänker jag på dom där "dåliga dagarna".

Något jag många gånger tänkte vad:

Jag vill inte leva men jag vill inte dö.
Jag vågar inte dö.
Jag är för feg.

Och tacka fan för det!

Lördag

Vi körde Alexi till Skövde vid 16 för att hon skulle hem till mormor i Skara och sova. Det tar en timme dit enkel resa så hoppas det går bra inatt. Mormor är bra på att få henne att tänka på annat så det går säkert bra. Skönt att få sova lite inatt när jag ska upp och jobba imorn.

Hon har ingen bra väska att packa i när hon väl ska bort så fick bli det vi hade. Så det ska jag säga till tomten att hon önskar sig- en väska!

Lowa har blivit en sån stor tjej så hon sitter med stöd och lite utan. Hon är ju stor över lag så det kan inte vara lätt att balansera 9 kg. Älskade barn!

När Alexi åker blir det lugnt och skönt men jobbigt tyst så jag satte mej vid symaskinen och väsnades lite. Resulterade i ett par leggings till Mini och  ett par shorts till Grodan.

Annars är julkläderna klara. Så kul och skönt.
Robbin ska ha sina marinblå chinos och denna skjortan som bara kostade 134 :- !

Alexi ska ha en rosa klänning som hon har på sig jämt. Det skulle vara en julklapp men...hon hittade den igår. När jag visade den så brydde hon sig inte men igår när jag var på jobbet hade hon hittat den och dansade hela kvällen i den plus sov i den och vägrade ta av den idag med. Men den är så fin!

Lowa ska ha en vanlig röd klänning med vita hjärtan på från Lindex. Plus strumpbyxor. 

Jag har beställt detta men vet inte hur det sitter så jag måste testa det. Plus svarta jeans. 

Måndag

Äntligen lite långledig och det firas självklart med massa mys med familjen. 

Lowa har ätit sin hela första dag med "vanlig mat". Förutom en flaska vid 21 när hon vaknade till och inga skrik för att magen sa ifrån heller. Så skönt att slippa flaskorna. 

Imorn ska vi åka till slaktarn och köpa kött men även till Maxi en sväng för att köpa en julskinka och fläskfilé. Plus en dvd film till Alexi med nya Pettson och Findus. Vilket är favoriterna här!

Vi ska hämta en gåstol och julgranskulor. Och kolla på bilbarnstolar på babyproffsen. Lowa börja närma sig max vikten för sin stol och tanken var att hon kunde ta Alexis och Alexi kan få en ny. Men vi får se hur det blir. Det finns många som går att ha både framåt och bakåt vilket jag tyckte va kanon när hon blir större. Men jag börjar ändra uppfattning. Vi får se vad dom säger i butiken och hur Alexi sitter i dom olika. Och främst vilka som får plats i våran nya fina bil!

Tisdag

Jag har precis gjort delegeringsprov. Jag hade pluggat mycket faktiskt. Men det kom frågor som jag inte har hört talas om eller som inte stog i häftetna. Dåligt! Men det får bära eller brista!

Alexi sitter med vår iPad eller hennes om man frågar henne, haha. Hon klickar in på youtube och väljer film själv. Helt galet ! Min "lilla" prinsessa! 

Vi har börjat med "time out" för Alexi också. När jag såg det på tvn när jag var yngre tänkte jag : att det ska jag göra med mina barn! Men jag kände när det närmade sig att det inte passade inte Alexi ALLS. Så hon fick gå in på rummet till hon blev "snäll". Hur lätt är det att veta när man har blivit "snäll"? Där inne finns alla leksaker också vilket inte fick den efter vi hoppades. 

Så nu kör vi på "time out" på hallpallen i två minuter. För varje år ökar vi en minut alltså så minuter är lika med ålder. Funkar kanon och bättre än förväntat! Inte för hårt "straff" och ändå att hon förstår att hon har gjort fel. Hon får två varningar innan hon får sitta där och sen förklarar vi varför hon efteråt plus att vi älskar henne och säger förlåt båda två. 

Lowa har börjat äta vanlig mat och är helt ekstas över att få göra de. Våran lilla matunge! 

Lowa sover, Alexi ser på youtube, jag på tv och Robbin vilar. Sedan drar hela familjen till familjecentralen och leker. Skönt att hitta på något tillsammans när jag är ledig! 

Lördag- tacksam

Det är på kvällarna jag är som mest igång i psyket. Allt jag tänker, känslor, ja, allt! Det är då jag skriver som bäst!

Att jag har träffat den bästa mannen i världen går det inte att ta miste om! Vi skrattar så vi gråter och gråter till samma filmer, oftast, vår humor är inte lik någon annans. Jag kan vara mej själv. På riktigt. Till hundra procent. Att bli älskad för den jag verkligen är. 

Jag säger inte att jag inte blev älskad som barn eller att alla vill att jag ska ändra mej för så är inte fallet. Utan nu vågar jag vara mej själv och släppa alla bra och dåliga sidor. För han står ut med mej alla dagar i veckan oavsett om jag är en bitterfitta eller gladast i världen. 

Varför träffade jag inte honom först? Så vi kunde va gifta ännu längre. Men då hade jag aldrig ha fattat hur bra jag har de. 

Efter alla idioter och svin. Efter alla kräk och dyligt. Det är dom som har gjort mej till den jag är till en viss gräns. Min attityd, min synvinkel, olika perspektiv, jag har lärt mej sätta mej in i andras liv- till en viss gräns. Antingen har jag varit där själv eller har en vän som har haft det så. Jag har gått igenom en del. Andra har gått igenom ännu mer. Nej, det är verkligen inte synd om mej. För nu i "slutändan" så är jag glad för allt jag har lyckats med.  

Krossat hjärta av killar, att gå isär med någon, att få barn - på gott och ont, att lära sig leva med sig själv. Vilket nog är det svåraste jag har gjort i hela mitt liv. Att lära sig leva med sig själv. 

Men idag, IDAG, somnar jag med gott samvete. Jag är den jag är. Jag blir älskad för den jag är av den jag enda jag skulle kunna dör för ( förutom barnen).

Jag är stolt, lycklig & kär. Jag ångrar inte en minut av mitt bra eller dåliga liv. Ni får se på det hur ni vill. För alla ser från olika perspektiv och alla tolkar text olika.

Men jag är glad, känner mej snygg, bäst i världen och är stolt över mej själv. Och hur ofta händer det?!

Fredag

Jag jobbade gårdags kvällen. Det skulle vara med en duktig och trevlig tjej. Men från ingenstans var hon sjuk så jag skulle jobba med en lärling. Jag tänkte att det är lika bra att gå hem. Men han var mycket bättre och dukigare än vad jag förväntade mej. 

När jag väl var hemma så hade Noel kommit som ska vara här ett tag. Så mysigt! Saknar ju min "stora" bebis!

Vi ska nog fortsätta våran "förvandling" här hemma. Igår bytte vi gardiner och fixade lite. Mycket bättre! 

Alexi har skött Noel alldeles själv idag. Hon är så stolt! 

Imorgon kanske vi åker på dop. Mysigt!