Dom pratar om curling- föräldrar och om helikopter-barn.
Curling-barn: Som förälder flyttar man allt för barnen. Dom får inget svårt mot sig själva. Inga motgångar och föräldrarna gör allt. Barnen hjälper inte till hemma och behöver inte ens städa sina rum.
Helikopter-barn: Då är det barn som anser att sina föräldrar är som helikoptrar, hökar. De ska ha koll på allt. På alla beslut, när man skulle till tandläkaren, när vårdcentralstiden är, när bilen ska besiktas. Allt!
Inget utav dom är bra och som vanligt ska det vara lagom som alltid här i Sverige. Det är en konst att klara av det där tror jag. Man har med sig mycket från sin egen barndom. Man tänker på hur andra föräldrar gjorde till sina kompisar. Det är svårt. "Jag vill vara en si och sådan mamma men hur tar jag mej dit" Det är faktiskt lite så jag känner nu.
Jag kommer aldrig, ALDRIG, servera allt till mina barn. Det klart jag kommer och är en kärleksfull mamma men dom ska klara av att hjälpa till hemma Dom ska få ta motgångarna men självklart stöttar jag men jag säger vad jag tycker men beslutet är deras. Detta gäller ju dock äldre barn. Men snart är vi redan där! Och andra är inte ens född än. Men Alexi blir trots allt två i april.
Hon tar på sig själv med lite stöttning. Hon hjälper gärna till med disken och laga mat ska vi inte ens prata om. Hon älskar det. Jag tror det är viktigt att barnen får hjälpa till från start. Dock på en rimlig nivå. Jag är ju inte helt hjärndöd. Haha!
Allt är lättare sagt än gjort. Så är det alltid. Men det gäller att tänka. Även att ha kontakt med Alexi's pappa. Så att vi sätter liknande gränser. Att man inte får slänga saker, svära och bete sig precis hur som helst. Jag tror även att det är viktigt att sätta ord på barnens känslor. Jag förstår att hon blir ledsen när jag säger till henne att hon inte får göra vad hon vill. Men hon måste förstå att det är fel. Till den mån det går.
Jag hade mer än gärna gått en inspirations kväll.Jag tror det fanns på Familjecentralen i Karlsborg. Värt att kolla upp!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar