Måndag- dags att åka!

När vi har fixat oss och alla ungar så åker vi mot Lysekil och mamma/mormor. Alexi är helt galen i att vi ska åka till "båten" och vi har förklarat att vi ska åka den stora gula båten med bilen- färjan. Så hon är allt förväntansfull! 

Allt går bra mellan Alexi och Lowa än så länge. Ingen direkt svartsjuka. Lite trotsig men det är inte konstigt när hon har vart hos sin pappa en vecka. Smidigt att göra så när Lowa skulle komma och att vi skulle komma in i "spädbarns-rutiner"

Lowa sover fortfarande mycket på dagarna men är vaken mer och mer redan. Hon är med och tittar men inte mycket mer än så än så länge. Men hon är ju bara en vecka. Vi sover ändå okej om man jämför vad jag gjorde med Alexi. 

Det var så skönt när Robbin utbrast: ni kvinnor kan verkligen!

Han var lagom fascinerad av va en förlossning innebär. Visst att det gjorde ont för mej men att stå bredvid och inte kunna säga något rätt eller göra något rätt kan inte vara lätt för psyket heller. Jag hade aldrig klarat de! Men han gjorde allt bra och gjorde som jag sa. Mer kan han inte göra och det blev så bra. Han tyckte inte förlossningen va så äcklig som många sa. Visst, det är en resa av sitt egna slag. Det är jobbigt både fysiskt och psykiskt men när huvudet var halvvägs ute så var han bara så glad och så fascinerad av va en kropp kan klara av. 

Bilden på mej är nu en vecka efter förlossningen och det känns underbart!

Jag skulle mer än gärna få en liten till! Dock är jag inte jättesugen på en förlossning nu. Men det släpper så det blir nog tre ändå. Om jag får bestämma! 

Newbie är ju helt underbart! Att jag inte köpte mer till Alexi. Men det blir desto mer till Lowa nu. Vimplarna har jag sytt. Lagom snett och allt men så fint! Filten har vi fått och den är lite tjockare men så stor och bra. Bästa filten vi har. Vi förbrukar ju en del... 

Alexi är så glad över kläderna hon har fått av mormor från Kappahl. 

Robbin och Alexi morgonmyser. Det är sällan hon ville de så då får man allt passa på. 

Jag älskar er, mina hjärtan!